Vissa personer har en defekt i sitt immunförsvar som innebär att deras antikroppsproduktion helt eller delvis uteblir (primär immunbrist). Detta innebär att de blir mycket mottagliga för framför allt bakteriella infektioner och dessutom har svårt att bekämpa de infektioner som de drabbas av. De får långdragna infektioner och upprepade lunginflammationer. På sikt får de kroniska skador i luftvägar och lungor.

Genom regelbunden tillförsel av gammaglobulin kan deras motståndskraft mot infektioner förbättras avsevärt och risken för kroniska skador undvikas.

Extern länk till Primär Immunbrist Organisationen, PIO - en organisation för personer med primär immunbrist, deras anhöriga och andra intresserade.

Immunmodulering

Somliga sjukdomar orsakas helt eller delvis av immunologiska mekanismer. Hos vissa personer råder obalans i immunförsvaret, vilket exempelvis kan leda till ökad risk för blödningar (t ex idiopatisk trombocytopen purpura, ITP).

En obalans i immunförsvaret kan även orsaka specifika sjukdomar som ger upphov till inflammationer i kroppens nerver eller organ
(t ex vid Guillain-Barrés sjukdom).

Dessa sjukdomstillstånd kallas med ett gemensamt begrepp autoimmuna sjukdomar och innebär att immunsystemet felaktigt uppfattar den egna kroppens vävnader (t ex nervceller) som främmande och därför angriper och förstör dem.

Det är ännu ej helt klarlagt hur tillförseln av immunglobuliner i dessa fall påverkar det felaktiga immunförsvaret. Troligen är det dock ett flertal mekanismer som samverkar för att neutralisera och reglera det felaktiga immunförsvaret och på så sätt återupprätta immunologisk balans. Denna typ av behandling kallas immunmodulering.

Rh-immunisering

Rh-negativ - vad är det?
På de röda blodkropparna sitter en mängd olika ämnen fästade. Några av dessa är de som ligger till grund för indelningen i olika blodgruppssystem, varav de mest kända är AB0-systemet och Rhesus (Rh)-systemet.

Rh-systemets mest betydelsefulla faktor kallas Rh-faktorn eller D-faktorn (därav benämningen immunglobulin anti-D). Ungefär 85% av den svenska befolkningen har denna faktor och kallas Rh-positiva (Rh+) medan 15% saknar denna och kallas Rh-negativ (Rh-).

Om en Rh-negativ kvinna är gravid med ett Rh-positivt foster (vilket kan inträffa om mannen är Rh-positiv) kan Rh-faktorn på fostrets blodkroppar stimulera kvinnan immunsystem att bilda antikroppar, som är riktade mot Rh-faktorn. Den gravida kvinnan kan då bli Rh-immuniserad. Detta sker främst vid slutet av graviditeten och under förlossningen. Genom att tillföra immunglobulin anti-D till den Rh-negativa kvinnan omedelbart efter förlossningen kan immunisering förhindras.